Ett samtal om Glenn Hysén

Jag vill spela Xbox och tänkte vara en god vän och frågade Johan om han ville vara med.
"Nee", svarade Johan. "Jag ser på en film." och så stoppade han in sina hörlurar i öronen igen.
Härligt, nu har jag i alla fall frågat kände jag och satte på TV-spelet. Plötsligt hörde jag smått grymtande från Johan som låg i sin säng precis bredvid teven. Grymtandet förstod jag var ett indirekt klagomål för att Glenn Hyséns kommentatorsröst från TV-spelet var alldeles för högt och jag sänkte volymen - som en god vän.

"Hörru, vill du verkligen spela nu? Du ska inte bara stänga av och se någon film på din dator istället?", frågade Johan.
"Nej, jag är sugen på att lira lite."
"Men jag ska sova nu, fett jobbigt att höra Glenn Hysén jävla röst."
"Jag har ju skruvat ner volymen."
Johan stoppade in hörlurarna igen och återgick till sin film. Jag blev irriterad och smyghöjde volymen för att psyka honom.

"Hörru."
"Men för helvete Johan, vad vill du nu?"
"Jag hör fortfarande Glenns röst."
"Hur i helvete kan du höra honom om jag knappt gör det. Höh! Nu fick jag hicka också. Bra jobbat Johan."
"Då är du ju döv - dövjävel!"
"Dövjävel!? Kallade du mig dövjävel?"
"Där bekräftade du det igen. Du hör uppenarligen inte"

Denna gången stirrade jag på honom samtidigt som jag riktage kontrollen mot teven och höjde kraftigt. Glenns hemska röst ekade "...om bollen gått under ribban hade den gått in." Nehe Glenn? Hade den det? Idiot.

Nu var irritationen total i rummet och inte fan hjälpte det att Glenn sa idiotsaker från fotbollsspelet.
Johan reste sig från sängen och stängde av teven.
"Va fan håller du på med Johan? Jag spöar dig."
"Lycka till."
"Jag knäar dig när du sover."
"Gör det då."

Jag blev paff och tappade lusten att spela.