Ett samtal om sylt.

Jag har under flera års tid tvekat på huruvida Johan verkligen tillhör Homo sapiens sapiens. Idag bekräftade han mina misstankar.

Johan stack till biblioteket för ett tag sedan. Han skulle äta på stan och därför frågade jag om vi hade något hemma för mig att äta. "Jaja för fan, jag tog med mat när jag va hemma i Göteborg senast". Soft tänkte jag.
Så för en halvtimme sedan började jag leta efter den här "Jaja för fan-maten" men hittade den inte. Därför ringde jag Johan. Här följer samtalet:

- Ah, det är Johan.
- Ja tjena det är jag.
- Tja.
- Jag letade efter din mat du tog ner men hittade verkligen inget att äta. Såg bara fem burkar sylt i skafferiet.
- Mm. Det va dem som jag tog ner.
- Tog du bara ner fem burkar sylt, SYLT!?
- Mm.
- Va fan, kallar du det något att äta? Hade du tänkt att jag ska bland Önos jordgubbsfylt med ett jävla hemmagjort äppelmos och kalla det en måltid?
- Hm. Jag vet inte.
- För helvete Johan!
- Men gå till Sibylla då.
- Du vet ju för helvete att mitt kort är skimmat och spärrat.
- Hm.
- HELVETE! Jag dör Johan seriöst, jag kräks. Jag kräks seriöst precis nu.
....Klick

Nu sitter jag här med en chokladbit från dagen chokladkalender, olika sylter och en desertcigg.