När Johan psykar sönder.

Johan har köpt en tekula till lägenheten. Jag hatar den där jävla tekula så in i helvete. Det ligger i vasken, fylld med äckligt använt vaniljte och ser rostig ut, varje gång jag ska diska. Jag verkligen HATAR tehelvetet.

Kan tyckas grinigt detta. Men proceduren när man öppnar tekulan, skakar ut innehållet i soparna, sköljer och lägger den i torkhyllan för att sedan finna den använd och äcklig i vasken igen, är så psykande. Jag tror Johan, likt Dorian Grey, planterat en del av hans själ i tekulan.

En annat psyk som Johan kör är: "Du kan väl ta en påse då?"
Igår bar jag en påse och Johan två på väg upp till Carl.

"Du kan väl ta en påse då?" säger Johan besvärat.
Jag fimpar min nytända cigg för att ta över en av Johans två påsar. Väntar på att Johan ska göra något med sin fria hand men inget händer.
"Varför skulle jag ta påsen Johan?"
"Jag vet inte."
"Men för helvete Johan. Jag fimpa min cigg och har inga handskar."
"Aja dådå, jag kan väl ta den igen."

...Fett psyk.