Sylt.

Johan kom ner från Göteborg tidigare idag. Han lät mycket glad när han steg in genom dörren.

"Hallå Filip!"
"Va fan är det med dig? Varför är du så jävla glad då?"
"Oj, vilket trevligt mötande."
"Sorry, det var inte meningen. Jag är mitt inne i Förkväll. Det är sämre än någonsin faktiskt."
"Va? Trodde inte det kunde bli sämre än när Elizabeth frågade om Jens Lapidus tyckte det viktigt att ha kostym på sig i rätten."
"Inte jag heller."

Johan slog sig ner i soffan och började se på Förkväll.
Plötsligt hoppade han upp ur soffan.
"Jag höll på att glömma!"
"Vadå?"
"Jag har fan en present med mig till dig Filip."
"Nehe, va snäll du är Johan."

Jag blev mycket förväntasfull och kikade nyfiket på vad Johan skulle dra fram ur sin väska. Han slet upp en plastpåse. Och tog fram...
"Sylt? Sylt. Seriöst?"
"Ja, vår gamla var ju slut."
"Nej för helvete. Den va möglig. Den va tusen år gammal och jag slängde alla tusen burkar du tog med sist."



"Vi kan ju äta lite sylt imorgon kanske."
"Till vad Johan? Mer sylt eller?"